blank dagbok 2004-05-06 FREDAG Hade lovat att ställa upp som modell för ett fotoprojekt som fotografen Beatrice Lindeh håller på med och insåg att just denna helg skulle va perfekt om inte det hela skulle dra ut långt in i framtiden. Eftersom hon och hennes man bor strax norr om Örebro tyckte jag att det kunde vara läge att avsluta mitt eget lilla projekt i Lasse Majas fotspår. Kvar hade jag att besöka Ramsberg med omnejd där Lasse Maja föddes och där det idag finns en vandringsled på 1-2 mil. Jag hade också kvar att besöka Den heliga trefaldighets kyrka i Arboga platsen där han sägs vara begravd. Sagt o gjort på förmiddagen gav jag mig iväg. Vid 14 tiden var jag framme hos Beatrice som skulle hänga med och ta kort dock med min kamera denna gång. Efter att ha fått en bra vägbeskrivning (av en tant som i första läget hade tänkt guidea oss men som sedan fick förhinder) så hittade vi snart till Djupdalen. Strax efter det lilla samhället fanns på högersidan starten till Lasse Maja leden. I detta läge hade jag inte uppfattat det som en vandringsled utan mest som ett slags namn för utspridda platser där man kunde se minnesmarkeringar av var Lasse Maja hade växt upp å så. På skylten kunde vi dock läsa att 100 meter västerut från platsen där vi stod skulle resterna av det hus där lasse maja enligt den muntliga traditionen sägs vara född. Eftersom vi såg att det fanns en stig och att den verkade leda västerut promenerade vi in i vegetationen och fann strax markeringen för huset, Det man kunde se var väl i princip några stenar från husgrunden. Därefter uppfattade vi det som att stigen försvann så vi hade fortfarande inte fattat att det var en vandringsled utan trodde nog mer det ledde bara till detta minnesmärke. Men även om vi hade vetat om leden hade jag nog inte orkat gå hela efter att ha kört bil i 30 mil. Vi gick istället tillbaka till vägen o fortsatte mot samhället Ramsberg. Där hittade vi en minnessten som stod i backen nedanför kyrkan. Troligen inte många stortjuvar som fått en minnes sten så nära kyrkan. Därefter fortsatte färden mot Ösarhyttan där han tillbringade större delen av sin ungdom då hans föräldrar flyttat dit vid ca 5 års ålder. När vi körde in på vägen mot Ösarhyttan visste vi inte alls var vi skulle ta vägen och strax blev vägen så smaö att den såg ut att försvinna ut på en åker längre fram, samtidigt som en väg gick uppåt höger i skogen. Stannade då och grubblade på var vi skulle ta vägen när plötsligt en glassbil dyker upp från vägen där vi tyckte den såg ut att sluta. Därför beslutar vi oss för att åka rakt fram vilket innebär att vi kommer fram till ett ganska förfallet hus med kläder hängande på streck utanför. Jag bestämmer mig för att knacka på men hinner inte göra det förrän en trevlig kvinna öppnar dörren. Kvinnan håller för övrigt just på att läsa boken Lasse Majas äventyr. Det finns också ett par barn i huset vilket ger förklaringen till glassbilens närvaro. Jag frågar var det kan finnas någon minnesmarkering å det är när hon förklarar som jag förstår att det faktiskt finns en sammanhängande vandringsled. Hon försöker även beskriva var smedjan där han fick hjälp att illverka nycklar står. Den ska finnas om man går över en bro vid en damm där vi tidigare passerat. Vi blir dock tvungna att ge upp då vi inte hittar nån bro i den täta vegetationen. Vi åker istället på beskrivningen hon gett oss för Lasse Majas senare föräldrahem. Vilket vi hittar, inte heller här finns mycket kvar men man kan se att det är huggna stenar som stått till grunden. Uppdraget i trakterna känns nu avklarat och vi beslutar oss för att komplettera det hela med en tur till Den heliga trefaldighets kyrka i Arboga. Hungern börjar dock komma lite smått men vi försöker hitta en genväg på lite småvägar. Det blir dock ganska långa sträckor på grusvägar så det blev nog en senväg. När vi passerade Fellingsbro ringde jag upp Mia en transkompis som just flyttat dit. Det blev därför en kort 5 minutes paus hos mia innan vi fortsatte mot Arboga. Det var ganska lätt att hitta rätt kyrka men jag hade nog väntat mig att hitta någon form av kyrkogård. Men här finns mest en kyrka med en park å några enstaka kors som vittnar om gravar. Någon med nmanet Lasse MAja hittar vi dock inte. Men när vi nästan givit upp hittar Beatrice vad vi söker. Efter att ha tagit kort vid gravstenen beger vi oss tillbaka hem till Beatrice där vi inmundigar en utsökt pizza, vrålhungriga som vi nu var. Totalt blev det 40 mil i bilen denna dag. Bilder från min resa i Lasse Majas fotspå finns i Galleriet med samma namn. Om ett tag kommer jag även skriva en mer utförlig artikel om Lasse Maja som ni kommer kunna hitta under Tips kanppen i menyn. På lördagen var det så dags för att agera modell jag hade med mig en hel del kläder och tre av mina peruker. Så det blev en hel del kläd å peruk byten. Totalt blev det 75 kort som ska bli mycket intressanta att se. De bilder av dessa som blir bra kommer ni att kunna hitta under Porträtt av Beatrice Lindeh i galleriet. Sent på eftermiddagen begav jag mig hemåt igen å ytterligare drygt 20 mil avverkades.