Arkiv för 2002

Skinnimitation


tisdag, december 3rd, 2002

2002-12-03 I Fredags var jag hos en jättego o snäll tant som kan precis allt, ruggigt imponerad måste jag säga :-)
Hon hjälpte mig bland annat att sy upp och designa om den fina skinnimitations dräkten på bilden.
Stort tack till både mor och dotter för att ni finns ”ler”


Friska transtag.


fredag, november 22nd, 2002

Nya friska transtag. Denna dag skulle jag gratulera min väninna i jönköping som fyllde år. Otroligt mycket sommartrafik gjorde att jag blev senare än jag tänkt men väl framme blev jag bjuden på tårta och negerboll. En tur till ett stort köpcenter stod sedan på tur.
Parkerade för säkerhets skull bilen en bit ifrån själva köpcentret innan vi stegade in. Ingen noterade något vilket var en härlig känsla kanske var det högst ett par personer som noterade att jag kanske inte var en tjej men de verkade osäkra.
Hittade en jättetjusig leopardmönstrad klänning som jag tog med till provhytten. Ännu en gång blev jag glatt överaskad då tjejen vid provhytterna inte reagerade trots min manliga stämma. Jag provade alla fall klänningen och blev mycket nöjd med vad jag såg i spegeln. Vilket resulterade i ytterligare ett klänningsköp. Tjejen i kassan reagerade heller inte vilket kändes skönt.
Hemma hos min väninna åt vi sedan ett par smaskiga köttbitar med potatis sallad, såg en film och hade det trevligt.
Var inte hemma förrän klockan ett så det kändes lugnt att kliva in i trappuppgången som tjej även denna gång.


Mustig kycklingsoppa


lördag, november 9th, 2002

Den här kvällen var vigd åt lite nya kontakter. Tidigare i veckan hade nämligen en transa vid namn Janil kontaktat mig på nätet.
Hon ville träffa mig och ville att jag skulle komma till Göteborg.
Pengabristen efter London gjorde sig dock påmind och dessutom kände jag mig väldigt tveksam eftersom personen inte visat sitt ansikte på bild. Janil föreslog då efter vår första telefonkontakt att hon kunde hyra ett hotellrum i en grannstad till min. Det låter väl helt ok tänkte jag och så bestämde vi.
Janil som haft kontakt med en riktig tjej i dessa trakter ringde upp Åsa som hon heter och frågade om inte hon också hade lust att komma.
Det hade hon.
Väl utanför Janils hotellrum knackade jag på och en mycket stilfullt klädd kvinna öppnar dörren och välkommnar mig med ett glatt leende.
Efter att ha pratat en del ringer åsa och vi konstaterar att restaurangerna kanske hinner stänga innan hon kommer. Janil ringer därför ner till receptionen och frågar om det finns något att äta. Det gjorde det och med en något nervös Janil vandrar jag ner till matsalen. Det var nämligen andra gången Janil transar utanför hemmet.
Med tanke på det måste jag ändå säga att hon agerade väldigt vant.
I matsalen hälsar vi tjejen i receptionen som nog blir lite paff hon säger att hon känner igen Janil men att hon tycker att hon var snygg som kvinna. Om mig tycker hon endast rösten avslöjar.
Så svävande på små blåa moln tar vi för oss av en mustig kycklingsoppa och sätter oss för att äta. En äldre man kommer in i matsalen och hör troligen våra röster. Han går runt vid matgrytorna och sneglar undrande ett tag innan han går därifrån.
En stund därefter när vi kommit tillbaka upp på hotellrummet knackar Åsa på dörren. Därefter blir det många timmars prat om allt mellan himmel och gjord. Kändes nästan som vi känt varandra länge fast ingen av oss träffats tidigare vilket var kul.
Efter en trevlig kväll med två mycket sympatiska personer begav jag mig åter hem till verkligheten.


Trans El Dorado?


lördag, november 2nd, 2002

Kom upp i bra tid och var väl klara för avfärd mot Camden market vid 10 tiden. Vi klev denna gång på en dubbeldäckare och placerade oss med fin utsikt på övervåningen. Bussen gick dock av någon anledning inte ända fram utan det blev tunnelbana sista biten. Sevärdheter som Big Ben hann vi dock se en skymt av under vår färd genom ett gråmulet London. Trotts att vi var fyra glada transvestiter som traskade omkring väckte vi som vanligt ingen större uppståndelse.
Camden market var ett trevligt ställe med lite mer humana priser än i övriga London och det var väl här vi shoppade mest även om det mest blev smågrejjer som ringar, armband och diverse häftigt mönstrade strumpbyxor. Lina hittade även en väldigt diskret body som hon under stor förtjusning spatserade till kassan med.
Efter dessa inköp började våra magar kurra så smått och det var återigen dags att uppsöka ett gemytligt matställe. Valet föll på en trevlig pub dock med väldigt mycket folk i omlopp, så maten fick vi vänta på i nästan en timme. För min del blev det den klassiska engelska rätten Fish and ships. Det var en stor portion och även om de andra valde annat att äta, var vi nog samtliga mätta och belåtna när vi traskade därifrån.
Vi insåg nu att även denna dag rusade iväg i en fruktansvärd kakafoni av ljud och bilder. Linda och Madde ville därför ta sig till lägenheten och vila en stund innan kvällens utgång. Jag och Lina ville dock ta ett kort vid Piccadilly circus samt uträtta ytterligare några ärenden. Lina behövde köpa killskor till hemresan eftersom vi beslutat oss för att åka hem som killar av olika orsaker. Det hela blev rätt komiskt eftersom det var första gången under hela resan som vi var inne på herravdelningen. När Lina slutligen hittade ett par lämpliga skor och skulle betala fick hon visa legitimation men personalen rörde inte en min.
Mitt ärende var väl att hitta en snygg tennisklänning, men trots att vi hittade en stor sportaffär hittade jag inte detta i London heller.
Ett kort på oss var i det strilande regnet vid Piccadilly blev det dock till slut, innan vi på onda och blöta fötter lyckades ta oss tillbaka till lägenheten för lite vila och mat.
Vid nio tiden hade vi svidat om till nya snygga kläder och ställde oss vid vägkanten utanför lägenheten, för att vifta in en taxi.
Linda och Madde påkallade nog viss uppmärksamhet i sin kort korta utstyrsel. Några engelsmän tutade och hojtade vilt när de åkte förbi.
Efter en stund fick vi så tag i en taxi och hittade fram till ”Way out”. Way Out är en klubb för transpersoner som vi hade hört skulle vara väldigt bra. Väl inne kunde vi konstatera att ryktena talat sanning, det var verkligen transpersonernas svar på El Dorado.
Där fanns allt från tvs på 20-70 år samt många ts och she males samt ”vanligt folk”.
Angelica som vi träffat i baren på Phil Beach dök upp strax efter oss. Även de Brasilianska she males personerna var på plats även denna kväll.
Efter diverse diskodans och prat i den stora fina lokalen som var fylld med folk, började kvällen närma sig sitt slut.
g hittade då Linda i full färd med att prata med ett mycket trevligt engelskt par varav den ena var en ts jej och den andra en riktig tjej. Den riktiga tjejen kunde inte förstå att jag inte var en riktig tjej, hon tittade länge på mig och överöste mig med beröm vilket givetvis kändes oerhört bra.
na som vid det här laget började få ont i fötterna efter att ha gått i högklackat hela resan, påpekade att vi tyvärr var tvugna att lämna stället för att kunna orka upp på morgonen.
Vid utgången väntade en hel drös med svart taxi chaufförer ivrigt på att få köra oss tillbaka. Priset var ungefär det samma så vi hoppade i en och kvällens festligheter var över.
Dagen därpå var det städning av lägenheten som gällde och ingen av oss åkte ombytt. Samtliga verkade dock väldigt nöjda med resan som dock var lite för kort för att hinna med allt man tänkt sig. Men man kan ju alltid åka dit igen när tillfälle ges.


Oxford street.


fredag, november 1st, 2002

Kom iordning ganska sent och tog oss då in till Oxford street där vi spatserade omkring i affärerna. Provade bland annat en jättesnygg svart klänning utan axelband som satt perfekt. Tyvärr avaktade jag till nästa dag då den inte fanns kvar.
Sedan sökte vi skydd mot regnet och satte oss på en enklare restaurang. Bordet vi fick var placerat mitt i så visst fick vi en del blickar. När vi var på väg ut ropade en av de anställda – bye girls have a nice day.
Därefter var det dags för ett besök på den omtalade transvestit affären transformation där vi blev varmt välkommnade. Vi stannade en bra stund och jag provade bland annat en jätteläcker blå festklänning men liksom allt i affären så var den ganska dyr.
Madde var den av oss som shoppade mest och köpte bland annat ett par vadderade byxor för kvinnligare form. Själv köpte jag likadana byxor fast utan vadderingen.
Färden gick sedan åter till hotellet där vi vilade upp oss lite och svidade om till kvällens uteliv.
Vi tog tunnelbanan in till Phil beach hotel där vi åt en utsökt middag som Linda frikostigt bjöd oss på. Därefter gick vi ner i baren som tyvärr inte var särskilt befolkad. De två she males personerna från kvällen innan befann sig också där och verkade inte särskilt förtjusta i vår närvaro. Vi träffade dock en trevlig tv från Manchester som hette Angelica som vi pratade en del med. Efter ett tag dök även vår store chaufför från kvällen innan upp. Vi hälsade men pratade inte mycket med honom så han gick. De stängde ganska tidigt så vi beslutade oss för att åka hem och komma upp tidigt morgonen därpå. En kille som befann sig på hotellet erbjöd sig att skjutsa tillbaka oss för £10 vilket vi gick med på.
Madde som satt i fram fick känna på en del taffsande under bilresans gång så vad denna filur var ute efter var rätt uppenbart.
Vi efterfestade lite på rummet och kröp sedan i säng för att invänta morgondagen.


Passkontroller & poliser.


torsdag, oktober 31st, 2002

Resan tog sin början, sminkade och fina åkte vi mot Västerås flygplats. Madde ville dock inte åka ombytt utan åkte som kille.
Innan vi kom ut ur Stockholm hann vi med ett besök på ett köpcentrum.
På flygplatsen hittade vi snabbt Lindas manliga alter ego.
Vid passkontrollen gick jag först och visade upp mitt fina pass varpå kvinnan bakom disken kollade förvånat och undrande om jag givit henne rätt pass, innan det gick upp för henne att det var vi som ringt och förvarnat att vi skulle komma som tjejer. Vi fick sedan följa med en polis bakom till ett rum. Han verkade inte veta riktigt hur han skulle hantera situationen så jag föreslog att vi skulle ta av peruken vilket han tyckte var en bra idé. Dock tyckte han inte jag var mig lik ändå men skrattade lite och släppte iväg oss.
På flygplanet reagerade ingen märkbart och vid passkontrollen i England kollade dom inte ens i passet.
Bagaget kom fort och sedan blev det tågresa in mot London.
Lägenheten vi skulle bo i hittade vi snart och som tur var fanns det även lite mat där i form av rostbröd och marmelad. Lägenheten var rena lyxen det fanns allt.
Madde och Linda svidade om till kvinnor medans jag och Lina glupskt åt rostade bröd. Därefter tog vi en tunnelbana till Philbeach hotel.
Klockan var då så mycket att deras restaurang stängt för kvällen, vi gick därför därifrån för att söka upp något lämpligt matställe. Det mesta var stängt så det blev till slut en inte alltför obekant hamburgerkedja som svarade för käket.
På stan var det ganska många halloween firande personer men vi fick alla fall en del uppskattande kommentarer. Inne på hamburger restaurangen pratade jag med en tjej som öste beröm över oss och pussade mig på båda kinderna innan hon gick.
När vi ätit upp tog vi en taxi till Ted´s place som var en klubb för transpersoner, själva klubben var dock väldigt dold men vi hittade den och blev väl mottagna. Själva klubben var en ganska trång lokal nere i en slags källare men ganska mysig och bra stämning.
Åtminstone två prostituerade she males var där vilket givetvis gjorde att det även drog dit killar som gillar sånt, vilket man tydligt kunde märka på vissa personers blickar. Det värsta med sådana personer är att de tror att alla är intresserade av killar tack vare det. Trots detta blev jag sittandes och pratade med en mycket trevlig kille som inte alls taffsade eller var otrevlig utan kunde föra en seriös diskussion och då kändes det t om bra att få komplimanger från en kille. När vi skulle gå därifrån och kom utanför dörren dök plötsligt en jättestor neger kille upp och erbjöd oss gratis skjuts tillbaka. Med viss tvekan vågade vi till slut anta erbjudandet och det visade sig vara en reko kille. Då han upptäckte att vi bodde i ett fint område ville han gärna komma med upp och titta på lägenheten, vilket vi också efter viss tvekan gick med på. Efter ett par glas coca cola luffsade han sedan snällt ut.


London resa.


onsdag, oktober 30th, 2002

Dags för ett nytt storslaget äventyr, tillsammans med Lina, Linda och Madeleine skulle jag åka till London.
Som vanligt ville jag gärna åka ombytt från lägenheten. Buss eller egen bil för att ta mig till tåget mot Stockholm, kändes inte som några bra alternativ. Jag frågade därför min ömma moder om hon ville skjutsa mig. Det ville hon och snäll som hon är tog hon ledigt bara för detta. På Tisdagskvällen kom hon för att hämta min färdigpackade resväska, då detta underlättade för mig när jag skulle ta mig ut från min lägenhet på torsdagen.
Vågad som jag numera är promenerade jag ut fullt ombytt mitt på dagen för att ta mig till vår bestämda mötesplats ett par hundra meter från mitt hem. Allt gick bra mötte ingen i trappan denna gång heller. Min mor var väldigt nervös men allt gick bra och jag hoppade på X2000 tåget mot stockholm.På tåget hade jag sittplats bredvid en söt tjej tyvärr lyssnade hon på freestyle nästan hela vägen så det var först när vi nästan var framme som vi började prata. Jag hann därför inte förklara särskilt mycket om fenomenet transvestism.
I stockholm mötte Jenny upp men i sin manliga gestalt. Det var en ny bekantskap som jag tog en fika med innan Lina kom för att hämta upp mig. Efter lite letande på stationen lyckades vi även hitta Madde och därmed begav vi oss till Linas lägenhet. Madde och Lina som inte var ombytta gjorde sig iordning och 3 tjejer begav sig in till staden. Målet den här kvällen var ett transcafé hos RFSL. Vi var dock väldigt sena så det blev en kväll i baren på Tip Top istället. Åkte hem ganska tidigt för att förbereda oss för morgondagens resa.


Peruk provning.


lördag, oktober 12th, 2002

Det var en lite annorlunda känsla att öppna dörren för kompisen som tjej men ändå inte alls så pinsamt som jag hade befarat. Tyckte att kompisen reagerade lugnt också och ingen antydan till skratt ens.
Vi umgicks i princip som vi brukar förutom att jag fick honom att prova en peruk.
En person mindre att smyga för och det känns ju bra.


Mr. X, igen.


fredag, oktober 11th, 2002

Åkte för att hälsa på Mr X. Tog med mig lite nya kort som jag fått i veckan och visade. Vi dikuterade bland annat när vi kunde tänkas våga oss ut och var, när jag är ombytt då.
Jag föreslog att han skulle få träffa Lindali i enskild miljö först för att vi båda skulle vänja oss vid det hela känns ju lite konstigt att visa sig så för sin vän och givetvis ännu konstigare för honom.
Vi kom överens om att träffas hemma hos mig dagen därpå.


Mr. X


söndag, oktober 6th, 2002

Så var det då dags, jag kände mig redo att berätta för en av mina allra bästa vänner låt oss kalla honom Mr. X.
Det var söndag och jag hade bestämt mig för att jag trodde det skulle gå bra att berätta för den här kompisen. Delvis eftersom han noterat att jag rakat benen och så och inte reagerat negativt på det bara lite förvånat. Den här kompisen kan jag dessutom prata om det mesta med och jag hade ingen anledning att tro att han skulle vara taskig att sprida det vidare även om han skulle visa sig vara ogillande.
Jag har nu kommit fram till att bästa sättet att berätta är att man har bilder till hands att visa så personen man berättar för får ett seriöst intryck. Sedan gäller det att informera och om man är med i Fpe-s som jag är, så är det ju bra att kunna säga att det finns en förening med många medlemmar. I samma veva kan man ju dela ut en broschyr från föreningen till personen ifråga.
När Mr X kom snackade vi om lite allt möjligt först och jag kände mig väldigt nervös och det tog ett litet tag innan jag öppnade munnen och sa
- Skulle du kunna bevara en hemlighet som du inte får berätta för någon?. Mer en bra öppningsreplik än en fråga då svaret ju troligen blir ja. Sedan tog jag med honom till datorn där jag hade en bild på mig som tjej som skrivbordsbild. Jag frågade honom om han såg vem det var vilket han inte gjorde (han sa senare att han trodde det var min tjej och att han trodde att det var det jag skulle berätta).
- Det är jag sa jag.
-Va, ja det kanske det är sa kompisen och studerade noga kortet utan att riktigt fatta att det var jag. Därefter berättade jag att jag varit ute en hel del som tjej och att jag är transvestit.
Jag berättade och visade bilder och han frågade lite emellanåt.
Det kändes bra att höra honom säga att det inte hade någon betydelse för vår vänskap och att han tyckte det var bra att jag berättade.
Som så många andra i samhället som inte kommit i kontakt med transvärlden var en transvestit för honom en homosexuell kille med fjolligt beteende. Fast nu fick han ju lära sig något nytt och han verkade ta det på ett bra sätt. Verkade t.o.m som han kunde tänka sig att hänga med ut när jag är ombytt.